Konsum skriver skojigt om snobbiga tanten som handlat i hans butik, och jag drabbas av inspiration. Måste givetvis berätta om när jag mötte PG. 

Gyllenhammar, alltså. Nån som minns honom? Han var chef för Volvo en gång i tiden, och lite av kejsaren i svenskt näringsliv. Han åtnjöt en enorm respekt, särskilt här i Västsverige, och kunde bland annat snabba på stora infrastrukturprojekt som motorvägen mellan byn där jag bor och staden en bit norrut (där Volvo startat en fabrik i det nedlagda varvet) samt en bro till Koön (där PG hade ett fantastiskt sommarställe helt ensamt på utsidan ön). 

Mitt möte med Gyllenhammar ägde rum på en Statoilmack i Snapparp i Halland. Vi hade stannat med bilen, jag skulle köpa något att äta och dricka till familjen och botaniserade bland hyllorna när dörrarna gled upp och PG gjorde entré. 

“Finns de schällééhallånn i huwset?”, frågar han pompöst, på sin omisskännliga, knarrande överklassgöteborgska. 

Han har överhuvudtaget inte sett sig om i butiken, utan vill ha service. I butiken finns bara jag, PG och mannen bakom disken, som ser ut att vara av ungefär samma generation som den gamle Volvochefen.

Med stort intresse iakttar jag situationen, för att se hur kejsaren utan rike ska bli behandlad. 

Det dröjer bara något ögonblick innan mannen bakom disken, som troligen själv äger macken, kommer farande runt disken, vridandes sina händer på ett lite smånervöst vis.  

“Ja, vi har här i plockgodiset”, säger han med en inbjudande gest. 

“Mjaaa. Inga pååsar?”, bräker PG. 

“Nej, tyvärr, det har vi inte.”

“Mjaaa. Dåmm däär bliir lett lite tårrra. Ska ha till baarnbaarnen, förstårduw.”

“Jaa, tyvärr, några påsar har vi inte”, säger Statoilmannen. 

“Mjah. Ingen fara! Jaa fåår leta viidareh.” PG ler sitt allra mest vinnande leende. Han skiner som en sol. Uppifrån och ned på oss vanliga dödliga. 

Gyllenhammar är ute ur dörren och jag går fram till kassan för att betala mina varor. Statoilmannen är fortfarande en smula starstruck, och det dröjer några sekunder innan han återvänder ned på jordens yta. Medan han skannar mina varor, säger han med tagen röst:

“Jag har alltid tyckt att Gyllenhammar har varit en bra karl. Precis som vem som helst.”