Efter en dag av mikrovågor, infrarött ljus, listeria, EHEC, pektin, dysfagi, miljöpåverkan, forskningsstrategier och annat intressant, blev det plötsligt väldigt intressant här på forskningsseminariet i Göteborg.

Nu klev nämligen Gunnar Hall upp till Powerpoint-maskinen för att berätta om Helena-projektet, ett EU-projekt som handlar om tonåringars matvanor och preferenser.

Det märks när en person är verkligt engagerad i ett projekt. Om projektet dessutom är intressant, och handlar om så närliggande saker som barn och ungdomar som bor alldeles i närområdet (massor av data från undersökningar som massor av ungdomar i Göteborg svarat på), så inträffar det ovanliga att man önskar att Powerpoint-filen ska fortsätta en stund till.

Bäst av allt är följande citat ur projektets ansökan om EU-bidrag:

Adolescents need a food culture based on foods to eat rather than foods to avoid.

De unga behöver en matkultur som baserar sig på mat man ska äta snarare än mat man ska undvika. Preciiis.

Det här är nördigt, jag vet. Men jag är väldigt intresserad av sånt här, och går igång ordentligt när jag hör att våra ungdomar är nästan helt överens om att SMAKEN är det viktigaste med maten vi äter. Och när jag får höra att ungdomarna i Göteborg inte alls är överens om att pasta är hälsosam mat, då blir jag nästan lite pirrig i magen.

Sån är jag, liksom.