Därför att man inte kan vara insatt i varje konflikt, alla förhållanden överallt. Men det finns å andra sidan områden som underrapporteras. En färja sjönk i Indonesien, uppåt 200 människor dog. Fick en fyraraders notis i DN. Samtidigt hände det något i Sverige som var så trivialt att jag inte kommer ihåg vad. Min reaktion var ändå, ffärja här – grejer som i längden inte betyder så mycket här, det var nyhetsvärdering det.
Och Afrika betraktas ju som en stor helhet, precis som USA säger Europe så har vi en tendens att säga Afrika. Om man läser Zimbabwes historia så ser man hur det har utvecklats över tid, från sämre till sämst.
Jag brukar säga att Sverige borde byta nationalsång till den där melodifestivallåten “världen utanföööör… va bryr vi oss om den”, för det är ungefär den inställningen till omvärlden som svenskarna i allmänhet uppvisar, och som reflekteras i nyhetsmedias “bevakning”.
Definitivt Jonatan. När den där färjekatastrofen hade varit (i Indonesien) då upptogs mittuppslaget av något så fånigt att jag har förträngt vad det ens handlade om.
Men sen så har Sverige en tradition av att vara en klart, inte isolationistisk nation, men förutom en del arbetskraftinvandring tog Sverige emot få utomnordiska och utomeuropeiska invandrare. Sverige hade en mycket homogen befolkning. Sedan dök en politiker upp och deklarerade att nu, nu var Sverige tillsammans med Australien deklarerat mångkulturellt.
Jaha.
Den där färjekatastrofen, hur sent någon vaknade till massmordet i Congo Kinshasa och allehanda andra rena rama massakrer oavsett i vems namn de sker, de kommer att eka länge i mitt medvetande. Om media väljer bort en massaker på 1000 personer i en kyrka till förmån för en katt i ett träd, då vet folk mer om katten än om massakrerade människor och om hungersnöd, öknars utbredning, svår torka eller massiva översvämningar.
…eller så vet de mer om Bonde söker fru, Let’s Dance, Fångarna i TV-rutan eller va de nu e för pseudohändelser som verkar vara det viktigaste för folk att få veta a-l-l-t om, än ens basfakta om vad som händer utanför den egna bubblan. Hur kan dokusåpatrams fylla sida upp och sida ner, och riktiga viktiga nyheter inte ens bli notiser??
Antingen är folk i allmänhet verkligen genuint ointresserade av världen utanför, och får den nyhetsrapportering man förtjänar. Eller så har fördumningen drivit utvecklingen dithän med hjälp av lata och okunniga journalister som inte gitter ta sitt folkbildningsansvar på allvar.
På något vis misstänker jag att det är det senare, till exempel med tanke på att ett program som K-G Bergströms intervjuprogram – som ovanligt nog tog folks intelligens på allvar – fick tio gånger så höga tittarsiffror som man räknat med.
Det finns kanske ett intressevakuum trots allt, men vem vågar fylla det?
Leave a Reply
En blogg om mat, dryck och andra livsviktiga saker.
Därför att man inte kan vara insatt i varje konflikt, alla förhållanden överallt. Men det finns å andra sidan områden som underrapporteras. En färja sjönk i Indonesien, uppåt 200 människor dog. Fick en fyraraders notis i DN. Samtidigt hände det något i Sverige som var så trivialt att jag inte kommer ihåg vad. Min reaktion var ändå, ffärja här – grejer som i längden inte betyder så mycket här, det var nyhetsvärdering det.
Och Afrika betraktas ju som en stor helhet, precis som USA säger Europe så har vi en tendens att säga Afrika. Om man läser Zimbabwes historia så ser man hur det har utvecklats över tid, från sämre till sämst.
Jag brukar säga att Sverige borde byta nationalsång till den där melodifestivallåten “världen utanföööör… va bryr vi oss om den”, för det är ungefär den inställningen till omvärlden som svenskarna i allmänhet uppvisar, och som reflekteras i nyhetsmedias “bevakning”.
Definitivt Jonatan. När den där färjekatastrofen hade varit (i Indonesien) då upptogs mittuppslaget av något så fånigt att jag har förträngt vad det ens handlade om.
Men sen så har Sverige en tradition av att vara en klart, inte isolationistisk nation, men förutom en del arbetskraftinvandring tog Sverige emot få utomnordiska och utomeuropeiska invandrare. Sverige hade en mycket homogen befolkning. Sedan dök en politiker upp och deklarerade att nu, nu var Sverige tillsammans med Australien deklarerat mångkulturellt.
Jaha.
Den där färjekatastrofen, hur sent någon vaknade till massmordet i Congo Kinshasa och allehanda andra rena rama massakrer oavsett i vems namn de sker, de kommer att eka länge i mitt medvetande. Om media väljer bort en massaker på 1000 personer i en kyrka till förmån för en katt i ett träd, då vet folk mer om katten än om massakrerade människor och om hungersnöd, öknars utbredning, svår torka eller massiva översvämningar.
…eller så vet de mer om Bonde söker fru, Let’s Dance, Fångarna i TV-rutan eller va de nu e för pseudohändelser som verkar vara det viktigaste för folk att få veta a-l-l-t om, än ens basfakta om vad som händer utanför den egna bubblan. Hur kan dokusåpatrams fylla sida upp och sida ner, och riktiga viktiga nyheter inte ens bli notiser??
Antingen är folk i allmänhet verkligen genuint ointresserade av världen utanför, och får den nyhetsrapportering man förtjänar. Eller så har fördumningen drivit utvecklingen dithän med hjälp av lata och okunniga journalister som inte gitter ta sitt folkbildningsansvar på allvar.
På något vis misstänker jag att det är det senare, till exempel med tanke på att ett program som K-G Bergströms intervjuprogram – som ovanligt nog tog folks intelligens på allvar – fick tio gånger så höga tittarsiffror som man räknat med.
Det finns kanske ett intressevakuum trots allt, men vem vågar fylla det?