Konsumbloggen har lagt upp en guide för hur det ska gå till i butiken. Hur jag som kund ska bete mig, och hur personalen ska bete sig. Bra där, säger jag.
Som vanligt är det hela tänkvärt och författat med en subtil humor, och när det gäller synpunkterna på hur personalen ska uppföra sig, så är jag med. All the way.
När det gäller förväntningarna på mig som kund, känner jag mest så här: Ameh! Det är ju jag som betalar. Om jag skulle råka komma på att jag glömt crème fraichen, ska jag väl inte behöva lämna min plats i kön för det? Jag springer ju bara snabbt och hämtar – hinner nog tillbaka innan det är min tur. Om jag inte kommer på något mer jag glömt, vill säga.
Allvarligt talat: guiden har legat ute sedan i september, av vad jag kan utläsa. Och en del av kommentarerna är närmast hatiska i sin attityd mot butikspersonalen. Andra är nästan tvärtom. Jag fattar inte att det kan vara så svårt att ha lite överseende med sina medmänniskor!
Visst, jag glömmer saker och gör fel ibland. En annan gång är det killen eller tjejen i kassan som tabbar sig. Det är bara att fixa till, lägga på ett smajl och gå vidare.
Det finns dock en skillnad som jag tror fler butiksanställda borde komma ihåg: Kunden betalar din lön. Om hon eller han inte gillar din butik, så är det lätt som en plätt att dra vidare till nästa butik, och betala någon annans lön istället.
Och sedan är det detta med mobiltelefoner. Som anställd i en butik, särskilt om du sitter i kassan, så finns det få saker du kan göra för att irritera kunden så mycket som när du snackar i mobilen med en kompis.
Tycker jag, då.
Jag är med dig hela vägen, Stellan. Jag hoppas att man inte läser det i tron att det är kunden som ska göra vårt jobb eller att man måste bete sig på ett visst sätt.
De flesta människor som är medvetna om sina medmänniskor brukar vara alldeles jättetrevliga, och majoriteten av alla människor är no problems.
Guiden bör ses som en samling saker som kan upplevas som störande, både för arbetare och icke-arbetare. Absolut inget regelverk!
Mest av allt ska man komma ihåg att det är humor, om än subtil sådan.
All kärlek.
Kärlek till dig också, min vän.
Och jag kan definitivt hålla med om att en och annan kund borde lära sig lite normal hyfs. Ibland gäller det nog mig själv också…