Lottens sju frågor

För länge, länge sedan hittade jag en uppmaning hos Lotten att komplettera listan som kommer här nedanför. Jag tyckte det verkade vara en ganska kul grej, så jag sparade den i ett utkast. Det har legat och glott på mig i månader, men nu tror jag att tiden är inne. Helst skulle jag förstås ha velat kompa med snygga bilder, men jag har nästan inga.

1. Min mamma är vad jag skulle vilja kalla en vardagshjälte. Hon blev änka vid 30 års ålder med en fyraårig son (jag) och en dotter på bara några månader. Hon har slitit hårt för att försörja och uppfostra mig och min syster. Det har inte alltid varit så lätt. Som till exempel när hon blev nekad att hämta ut min pappas sista lön. Det gick inte, den skulle hämtas ut personnligen, så hon fick gå hem igen utan pengar.

2. Min mormor var en kvinnlig entreprenör och långt före sin tid på många sätt. För att få ihop pengar till sin stora hobby, trädgårdsskötsel, tog hon jobb på konservfabriken. Hon skötte hus och trebarnsfamilj som alla kvinnor på den tiden, men hann också med att utveckla sin hobby till en omfattande business med försäljning av potatis, jordgubbar och andra grödor. Kunderna var sommargästerna i de över hundra stugor som låg i grannskapet.

3. Min morfar hade ett fruktansvärt humör. Mig var han alltid snäll mot, men jag vet att det stormade rejält i huset många gånger. Ibland när han var arg på mormor, pratade han inte med henne på flera veckor. Han bar ofta basker, och körde moped.

4. Min pappa gick bort när jag var fyra och ett halvt år. Jag har mycket få minnen av honom, bara ett par som är riktigt tydliga. Det jag minns allra klarast var när vi skulle handla på Kvarnens Livs (nuvarande Willys) i Kungälv, och han stoppade ned en diskborste i korgen. Jag frågade vad det var, och han svarade: “En tandborste för elefanter.”

5. Min farmor förlorade sin man vid låg ålder, och därefter sin äldste son (alltså min pappa). Mina minnen av henne utspelar sig mest i hennes lägenhet i Munkedal, en plats där tystnaden förstärkte ljudet av de tickande klockorna. Farmor var alltid snäll och korrekt, men jag har få minnen av ett leende eller skratt från henne. Hon lagade ofta köttsoppa med klimp när vi kom på besök, och jello till efterrätt. Ingen av dessa är någon favorit för min del.

6. Min farfar gjorde karriär inom Konsum. Familjen flyttade emellanåt, när han fick nya jobb som föreståndare för butiker och lager. Han dog också vid låg ålder, långt innan jag föddes. Läkarna trodde att han hade magsår, men det visade sig senare vara cancer i ryggen.

7. Jag själv har alltid levt med en känsla av att jag varit annorlunda i min släkt, och inte bara på grund av mitt brinnande fotbollsintresse. “Pöjken har leshövve”, kunde man säga lite överseende, ungefär som om man refererade till något lindrigt funktionshinder. Ganska få av mina släktingar har egentligen förstått hur jag försörjer mig idag, efter en karriär som truckförare, städare, väktare, sotare, målare, kyrkvaktmästare, försäljare, ekonom och en del andra saker. Kanske beror den bristande förståelsen på att jag känner mig underligt besvärad när jag ska försöka förklara det, och till slut blir det bara en stor masjävel av alltihop.

“Ja jobbar mä data.”

6 thoughts on “Lottens sju frågor”

  1. Hämtas personligen?
    Om det inte var under tragiska omständigheter så hade jag kallat det ja, så bisarrt att det är på gränsen till roligt.

  2. Visst kan man le åt det nu, och jag känner precis som du, Jessika. Under andra omständigheter kunde det varit en scen ur Svensson, Svensson.

  3. Känner igen mig i det där sista, eftersom jag också kommer från en släkt utan utbildningstradition. Jag tror till exempel inte mina föräldrar har en aning om vilka ämnen jag har läst på universitetet …

  4. Kvarnens livs! Där brukade vi alltid handla. När mamma skaffat körkort varierade vi ibland och tog bilen till Blå boden i Ytterby.

  5. Ja, som sagt: Världen är liten. En klyscha som visar sin riktighet snart sagt varenda dag.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *