Den har legat och skvalpat länge nu, frågan om Loka och Ramlösa. Och det är nästan jämnt skägg. Nästan 400 personer har svarat, och 146 tycker bäst om Ramlösa. Det är 37 procent. 142 gillar Loka bäst, vilket ger 36 procent. Resterande 110 tycker båda sorterna är lika bra.
Själv lutar jag nog en aning åt Loka-hållet. Det blir oftast den sorten jag köper, trots att jag bott ett stenkast från Ramlösa under tio år av mitt liv.
Och i det sammanhanget vill jag bara passa på att upplysa om en sak som fortfarande tycks ha gått det svenska folket förbi. Det heter Ramm-lösa, med kort a. Inte Raamlösa med långt a. Ska det vara riktigt rätt ska det förstås vara Rammlöusa på redig skånska, men det kan man väl inte kräva. Alla snackar ju ente lia brau skuånska som jau.
Visst, det är nördigt, men faktum är att det kryper i mig fortfarande när jag hör folk beställa en Raamlösa. Kanske är det därför jag köper Loka. Eller heter det Locka? Nä, möjligen Looka i så fall. På riktigt bergslagsmål.
Apropå Lokavattnet.
När jag vid flera tillfällen varit ute och ätit tillsammans med folk från Bergslagen har jag hört kommentaren : “Inte vill jag ha det till maten – det är sånt en tvätter sig i…”
Ingen är profet i sin egen djupa källa…
😀
Det hörde man aldrig i Helsingborg, men det kanske inte är så märkligt. Där importerar de tvättvattnet från Småland, vill jag minnas. Däremot har nog de flesta helsingborgare någon gång tagit sig till Brunnsparken i Ramlösa och sett stället där vattnet sipprar fram från källan.
Mina föräldrar är ursprungligen helsingborgare och det stämmer på pricken att de tog oss ungar ut till Ramlösa för att smaka på vattnet. Det tyckte vi var helt ok men vattnet vid brunnen inne i stan – kan det ha varit en bit upp på Hälsovägen – smakade så vi spottade. Definitivt inget säljbart på flaska, det inte.
Alltid roligt att höra om nostalgi-berättelser från sin egen hemstad 🙂