Nu är det inte bananerna längre, utan fruktflugorna. Mitt inlägg om bananflugor för en halv evighet sedan fick en väldig respons, bland annat från en kille som försökte kränga på mig en amerikansk bananflugefälla. Han hade köpt på sig ett lager i USA. Små papprör som luktar banan och har nåt klistrigt inuti. Säkert heeelt ogiftigt. Och ekologiskt. Och inte tillverkat av någon illegalt immigrerad mexikan.
Minnesgoda Lotten kom dessutom ihåg bananflugeinlägget när hon läste detta.
Bland alla kommentarer här på bloggen minns jag dock tydligt att någon redan påpekat att flugorna diggar bärs, och att detta berodde på jästen, inte kolsyran.
Kuligast i Vetenskapsnytts inlägg är annars att man gjort sig mödan att skriva ut vilken ölsort som forskarna använde i sitt experiment. Mumsigt goda Samuel Adams – förbluffande gott öl för att vara från USA.
Men nu är det läggdags. Imorrn ska jag ut på biljakt. Wish me luck.
Den bästa historia om bananflugorna är väninnans. Hon kom hem efter semester och var invaderad av bananflugor trots att inget “ätbart” fanns att tillgå. Desperat letade hon efter tips på nätet och hittade något hopkok av vinäger och diskmedel och vad det nu var. Vinäger hade hon inte hemma, det fick bli en slatt vin, en droppe diskmedel och av någon anledning tequila.
Flugorna försvann och inte en endaste en fanns i hennes egenhändigt hoprörda flugdrink.
“Jag tror de blev livrädda och sen dess har jag inte haft en endaste fluga”
Här finns en bil:
http://ipren.blogspot.com/2007/09/p-riktigt.html
Det finns bara ett sätt att stoppa den…
Tycker nog att det verkar vara lite risig sikt genom framrutan, men det är ju en världslig sak.
Christina: Den drinken skrämmer nog bort gäster också!
Time flies like an arrow, fruit flies like a banana. 🙂 🙂
Jag har inte blivit bjuden på den drinken….kanske ska akta mig för vad det är hon häller i glasen nästa gång