Lite tuggummipop, kanske?

Tiderna förändras, marknadsföring av både musik och livsmedel sker i nya kanaler. Adam Tenstas nya singel har premiär med ett liveklipp på Stimorols nya webb-TV-kanal. Kanalen används för att marknadsföra Stimorol Shift (Eh, fick jag med f:et nu? Ja, det fick jag…), ett tuggummi som besitter den finurliga funktionen att det byter smak.

Den här typen av samarbeten kommer allt mer, och lär fortsätta öka. Artisterna blir inte längre rika på skivförsäljning och varumärken som Stimorol måste hitta andra sätt att ta sig fram i det tilltagande mediabruset. Så när Cadbury – som tillverkar Stimorol – erbjuder Adam Tensta en slant för förstatjing på de här ganska taffliga livevideon med en ganska tråkig låt, så är det någon slags win-win situation. Man får länkar som driver trafik till sajten och gratis publicitet.

Såvida inte alla gör som jag, och bäddar in videoklippet på min egen sajt 😉

“Det vore fett najs”

I lördags var jag i Trollh’ttan och hämtade Magic och två av hans kompisar från skate- och musikfestivaljippot Junkfest. På vägen hem i bilen kom vi av någon anledning att prata om dagligvarubutiker. Magic frågade om jag trodde att det någonsin skulle byggas en butik i villaområdet där vi bor, och jag svarade at det inte är särskilt troligt, eftersom kundunderlaget är för litet och så vidare.

“Men det har varit prat om en butik borta vid gymnasieskolan. Lidl ville öppna en affär där”, tillade jag.

“Whoa!”, hojtade alla tre fjortonåringarna i kör. Och fortsatte:

“Det vore fett najs!”

“Lidl e typ bästa affären!”

“A, typ.”

“Dom har iste! För 8,50.”

“Lidl e typ bäst.”

“Netto e  rätt ok också.”

“A, Netto e också bra.”

Där nånstans gled diskussionen över på något annat och jag lyckades avhålla mig från visa min munterhet över deras entusiasm. I min värld är Lidl typ INTE den bästa kedjan. Tvärtom brukar jag hävda att den överdrivna prisfixeringen i livsmedelshandeln utgör ett problem för både djur, människor och miljö. Någon måste betala i slutändan. Den typen av logik är troligen förspilld på tonåringar som vet exakt var de ska köpa billigaste energidrycken och hur man ska lirka till sig saker gratis.

Det är nästa föräldrageneration. Om tio-femton år kommer de att handla betydligt mer än energidryck. Jag hoppas att de kommit till insikt om vissa saker innan dess.

Igår hade jag jättekul

Jag var nämligen hos Jerlov Kommunikation och föreläste igen. Det är alltid roligt att vara där och igår var definitivt inget undantag. Tack alla som kom och lyssnade, och tack Jerlov för ännu en välorganiserad frukost, med allt vad det innebär.

Föreläsningen handlade om Varumärkets framtid. Utgångspunkten var egentligen dagens situation, där traditionella konsumentvarumärken pressas allt hårdare av handelns egna märken. Det är ett intressant område som de flesta berörs av. Om jag ska sammanfatta mitt budskap kortfattat så låter det ungefär så här:

Handelns egna varumärken har kommit för att stanna, vilket gör tillvaron tuffare för de traditionella varumärkena. Detta kan i värsta fall leda till en utarmning av sortimentet i våra butiker, och försämrad innovation. För att märkesleverantörerna ska kunna konkurrera med handeln (som samtidigt är deras viktigaste kunder) måste man fortsätta produktutveckla. Man måste också anpassa sig till det nya informationssamhället, sluta försöka kontrollera informationsflödet och följa med i de nya strömningarna. Det är där det händer, och det är där man kan bygga riktiga relationer med konsumenterna.

Väldigt komprimerat, men ändå. Nånting sånt. Min goda vän Maria, som var med på frukosten igår, har sammanfattat sina intryck här. Hon har till och med lyckats fånga mig på bild 🙂

För dig som är intresserad av att fördjupa dig ytterligare i det här med handelns egna varumärken – eller private labels, som det också kallas – så kan jag rekommendera en rykande färsk rapport från Nielsen. Den är så färsk att jag inte hunnit läsa den innan seminariet igår morse…

En blogg om mat, dryck och andra livsviktiga saker.