Mymlan tycker att jag ska vidga mina vyer. Det är en rätt bra idé, för jag, liksom många andra, trampar runt i bloggosfären på våra gamla invanda promenadstråk. 

Tanken är att genom den så kallade bloggrullen hitta nya vattenhål på nätet. Därför uppmanar jag dig att också göra denna procedur. Klicka på någon av länkarna i min länklista nere till vänster (Andra Favvisar och Nära & Kära), någon som du inte brukar besöka. När du kommit dit letar du upp den bloggens länklista (om det finns nån) och klickar än en gång på en länk till en blogg du aldrig besökt. 

Sedan skriver du en recension av den bloggen.

Själv gjorde jag proceduren, och efter några klick hamnade jag hos Nordic Dervish. Bakom bloggen står Nima Daryamadj, en kille som verkar vara frilansskribent och bland annat skriver krönikor i City och musiktidningen Close-Up. 

Nima kommer från Iran, och det sätter viss prägel på bloggen. Fast inte tillräckligt, om du frågar mig. De inlägg som rycker mest tag i mig är när han skriver om de vackra motiven i hans kalender med foton från Iran. Jag skulle gärna läst mycket mer om det. 

I övrigt handlar bloggen väldigt mycket om världspolitik och i synnerhet om situationen i Mellanöstern. Det är förstås grymt viktiga saker, och jag känner mig som en cynisk surgubbe när jag konstaterar att jag inte lyckas uppbåda tillräckligt engagemang över detta. Nima har ändå en vass och syrlig ton och kryddar sina texter med rättfram humor. Vissa inlägg är riktigt roliga, som detta.

Om det är någon som ska kunna väcka mitt intresse för världspolitiken, så kanske det är ett metallhuvud från Iran? Faktum är att jag tänker ge honom chansen, Nima åker in i min RSS-läsare nu, så får vi se om han blir kvar. 

Och om du inspireras att leta dig fram till någon ny bekantskap genom det här inlägget, skulle jag bli sjukt glad om du ville nämna det i en kommentar. 

Peace on earth – nu ska jag återgå till mina fakturor.