Lilla Larsson står intill mig här och snackar lite på fyraåringars vis.
“Men JUVLEN då? Bara två väckär kvar…”
Hon är tyst ett ögonblick, sedan lutar hon sig lite närmare, spärrar upp sina ögon och viskar på ett mycket teatraliskt vis:
“Å imårrån – då e de bara enn väcka kvar!”
Mm. Önska kan man ju alltid, som flickan sa.
(svar) Haha! Men sol? Jag är nog mer ett åskmoln med små gluggar. 😉
Razs senaste bloggpost..Jag drack drycken det är sånt j**la tjat om.
Fyraåringar är nog de mest underbara varelser som finns.
Så länge man inte äger dem 🙂
Suss senaste bloggpost..Det är inte rättvist