Tag Archives: FTBW

Trendspaning: Var är du, lille vän?

Tänk dig att du kommer in på det där mysiga fiket som du upptäckte för några veckor sedan. Du har visserligen ett annat stamställe, men du börjar gilla det här plejset rätt ordentligt.

I samma ögonblick som du kliver över tröskeln, känner du hur det brummar till i fickan. Du plockar upp din mobil, och ser att du fått ett meddelande. Från fiket!

“Kul att du är här igen! Idag vill vi bjuda dig på en kopp kaffe. Visa bara upp det här meddelandet i kassan, så fixar vi det.”

Vad tror du? Kan det där meddelandet vara droppen som får din kopp att rinna över – av kärlek till det nya stället? Kanske, kanske inte. Men det är ett exempel på hur positioneringstjänster kan användas för att bygga relationer och varumärkeslojalitet.

Möjligheterna är enorma. De där rabattkupongerna vi får från Ica, som numera är baserade på våra tidigare inköp, kan istället hamna i vår telefon. Om du är en äkta surdegsfanatiker, kanske du får ett meddelande från den lokale bagaren när du anländer till en ny stad. Och när du vandrar nedför stadens gågata, eller i det stora köpcentret, rasslar det in nya erbjudanden, baserade på dina preferenser.

Kanske kommer du i framtiden att ägna dina helger åt Matrally? Med mobilen i högsta hugg letar du dig fram genom staden (eller byn, eller skogen) för att hitta olika kontroller där du får lösa olika uppgifter eller kastas in i olika mat- och dryckesrelaterade upplevelser.

Den här marknaden kommer definitivt att växa fram. Den finns redan på vissa platser i världen.

Kritiska röster höjs emellanåt. Man pratar om den personliga integriteten och olika risker. Det resonemanget är fullt berättigat. Men samtidigt ger den nya tekniken helt nya möjligheter att låta dig själv styra. Och det sunda förnuftet kan man som vanligt aldrig lämna ifrån sig.

Exemplet med Icas rabattkuponger är för övrigt högst relevant i sammanhanget. När Ica började använda den inköpsdata man trots allt redan har, för att ge konsumenterna personligt utformade erbjudanden, hördes högljudd kritik på samma tema. Ica hanterade det väl, och lät konsumenterna få en möjlighet att välja bort funktionen. Med facit i hand är resultatet ändå överväldigande: kunderna älskar att få rabatt på varor som man ändå köper…

Hittills har positioneringstjänster som till exempel Gowalla, FourSquare och Brightkite använts mest av en ganska liten grupp. Personer som sysslat med geocaching har förstås snabbt tagit de här tjänsterna till sitt hjärta, men fortfarande finns det en liten nördstämpel på alltihop.

Jag är dock ganska övertygad om att den stämpeln kommer att suddas bort alltmer framöver, när positioneringen kliver in i de stora forumen. Twitter har redan stöd för geotaggar och Googles nya tjänst Buzz också. Men det som kan bli den stora murbräckan är det faktum att Facebook nu tycks vara mycket nära att bygga in någon form positionering i sin tjänst.

Då kan det bli riktigt stort. Men hur snabbt det går – det återstår att se.

Trendspaning: Bokstäverna som styr

Det är knappt man kan kalla det trend längre. Men jag tycker ändå det förtjänar att nämnas under Food Trend Blog Week, för det handlar om något som

Kilojakten med hjälp av bokstavskombinationer som GI och LCHF är nu så utbredd att varenda människa känner till den. Gamla beprövade kostråd är inget värda längre, och till och med fruktens hälsoeffekter ifrågasätts.

Min äldste son brukar gå under namnet Magic här på bloggen. Han är numera en lång och krallig tonåring och liksom sina kompisar hyser han ett nästan abnormt intresse för kost och hälsa. Att dricka alkohol och röka hasch är inget som tonåringar pysslar med nuförtiden, det anses närmast lite töntigt. I alla fall bland killarna. Istället tränas det. Och för att träningen ska ge maximalt utbyte, måste kosten vara den rätta.

Så häromdagen kom han in på mitt kontor och frågade:

“Pappa, finns det nåt annat som är… typ som pasta?”

Bakgrunden till frågan var att han förstås hört att pasta är bra när man tränar. Samtidigt vill han äta mycket protein så han kan bygga muskler, och ibland käkar han 3-4 ägg på en dag.

Jag tycker det illustrerar ganska bra hur alltihop fungerar idag. Kostråd, dieter och teorier flyger som ilskna bisvärmar genom luften. Mediarapporteringen är enorm, och gemene man har ingen chans att sätta sig in ordentligt i allt som sägs och skrivs. Istället blir det brottstycken som monteras ihop, likt slumpmässigt upphittade legobitar. Dom ser ut att passa ihop, men om man ska bygga något fungerande måste man ha rätt bitar – och alla bitar som behövs.

Förvirringen är stor. Men några saker tycks ha satt sig rejält i det allmänna medvetandet:

  • Fett är inte farligt
  • Socker är superfarligt
  • Vitt bröd, pasta, ris och potatis ska man ta det lugnt med
  • Träna bör man, annars dör man

Pastaboomen fick en rejäl skjuts av Gunde Svan, som var lite av en pionjär inom det här med kost och träning. Han skottade in medaljer till höger och vänster, i OS, VM och lite överallt. I senaste OS i Vancouver var det en annan skidhjälte som snodde en stor del av uppmärksamheten: Björn Ferry. Han är också noga med maten, och håller sig till principen om LCHF. Du känner säkert till att LCHF står för Low Carb, High Fat – och därmed går Ferry på direkt kollisionskurs med Gunde. Åtminstone när det gäller maten.

Kontentan blir att ingen egentligen riktigt vet. Och till och med vårt kära Livsmedelsverk darrar lite på manschetten. Men summan av kardemumman blir ändå att bokstäverna har förändrat vår syn på maten. Permanent.

Trendspaning: När surdegen bytte sida

Större delen av mitt liv har ordet surdeg haft en synnerligen negativ klang. Det har varit en hög av papper som legat (och fortfarande ligger) på mitt skrivbord och tittar förebrående på mig.

Men idag är surdeg hetare än en nygrillad chorizo. När Saltå Kvarn anordnar surdegskurser tillkännager man anmälningstidpunkten i förväg, på samma sätt som när U2, Bruce Sprigsteen eller Madonna ska genomföra en konsert på Ullevi. Platserna bokas också upp ungefär lika snabbt.

PR-konsulten Johan Hedbergs blogg Matgeek har alltmer förvandlats till ett surdegstempel, och på sajten Surdegskartan dyker det upp alltfler prickar:

Att surdegsbrödet blivit så trendigt är helt enkelt en del av den kraftiga reaktion vi haft i Sverige efter att boken Hemliga Kocken rörde om i grytan. Konsumenterna blir alltmer skeptiska mot industriella produkter med kemiska ingredienser, medan surdegsbrödet uppfattas som något naturligt, rent och ursprungligt.

Personligen funderar jag på vad som hände med Skånemejeriers försök att sälja surdeg i enliterskartog i svenska butiker. 1998 lanserades produkten tillsammans med en av männen bakom Proviva. Det kan inte ha blivit någon succé, för den tycks ha försvunnit helt från marknaden.

Idag däremot, har surdegstrenden blivit så stark att den blivit något av ett skämt i vissa kretsar. Man raljerar över miljömedvetna män i 30-årsåldern som jobbar i mediabranschen och bor på Södermalm – och bakar surdegsbröd.

Detta kan vara ett tecken på att surdegstrenden håller på att svalna. Eller på att den går över i en ny fas, där Svenne Banan i villaförorten tar över stafettpinnen från trendiga hipsters i innestaden. Oavsett vilket, så har nog ordet surdeg blivit av med en bit av sin tråkiga klang.