SMS:et med värdekoden kom till slut. Men då hade jag hunnit stänga Facebookrutan, och när jag loggade in igen godköndes koden inte. Så jag fick börja om från början. Ska bli intressant att se om jag blir debiterad för en eller två glassar. Dessutom ser jag bland kommentarerna på Facebook att det glappar lite: Flera av de som testat applikationen meddelar att det står i Facebook att de skickat glass till nån annan än den som verkligen fick den.

Och det kan ju – som en av testarna påpekade – bli lite vanskligt att förklara…

Många gnäller också över att glassarna är dyra. Men då tycker jag att man glömmer bort mervärdet, plus det faktum att det är flera som vill ha några spänn på vägen – i det här fallet kanske Bonnier och teleoperatören.

Å andra sidan tycker jag kanske att GB å sin sida underskattat marknadsföringsvärdet i tjänsten. Hade man bjuckat på en femma till, så att 15-kronorsglassen kostat 20 istället för 25, tror jag det hade skickats väldigt många fler glassar. Och snicksnacket om en sån här liten grej får man inte underskatta. Särskilt inte när man är först ut.

Själv har jag faktiskt sett tjänsten i aktion redan tidigare, då avfyrad av en av personerna som varit inblandad i utvecklingen. Det ledde till en ganska frenetisk uppmärksamhet, men den kommer ju inte förrän glasskunpongen skickas.

Update: Eva på GP är inte heller odelat positiv.

Tänkte bjuda min älskade IT-mamma på en glass. Hon förtjänar en liten belöning eftersom hon gick upp snortidigt imorse för att sedan tillbringa en stor del av dagen hopträngd med fyra kollegor i en bil på väg till Stockholm.

Så blev tipsad om det här. En av mina Twitterkontakter, Joakim Jardenberg på Mindpark, var den som först uppmärksammade mig, och sedan har jag fått information från diverse håll.

Men nu har glassen fastnat i sajberspejs. Jag kom hit, men inte längre:

Den så kallade värdekoden dyker inte upp i min telefon. Min stackars fru får ingen glass. Jag älskar såna här grejer, men när de inte funkar blir jag dubbelirriterad. Det är I-landsproblem av allra värsta sort: först skapar man ett behov som konsumenten inte visste att den hade. Sen lyckas man inte tillfredställa det, och då blir kunden skitsur.

Badwill var ordet, sa Bull.

Och jag får bjuda min fru på glass på onsdag istället, när vi träffas igen. Då ska jag nog se till att ta ut lite såna där riktiga pengar också, ni vet mynt och sedlar. Man vill ju inte bli bortfintad av tekniken igen 🙂