Det där med GMO

Det huvudsakliga syftet med min tripp till USA i veckan har varit att besöka lilla staden Boulder och FearLess Cottage, som är högkvarter för en helt ny form av konsumentrörelse. Det som gör den här rörelsen extremt intressant – och annorlunda mot det vi känner till sedan tidigare – är att den leds av bland andra Alex Bogusky. Han har en extremt framgångsrik karriär i reklambranschen bakom sig, men har nu sadlat om och kallar sig “consumer advocate.” Han är en av många rutinerade och skickliga personer med många års erfarenhet från “den andra sidan” som nu rest sig upp och tagit ställning.

Jag tillbringade två dagar med folket i den lilla stugan vid foten av Klippiga Bergen. Det var galet intressant.

Nu, medan jag sitter här och försöker sortera alla intryck, dimper det ned ett mejl från Bergendahls i min e-postlåda. Mejlet är egentligen inte så sensationellt, det handlar om Bergendahls kampanj för kött utan GMO, den kritik man fått för kampanjen, att man tagit till sig kritiken – men också att den faktiskt påverkat. Många svenska bönder har slutat med GMO-foder efter kampanjen, enligt Bergendahls.

I USA är situationen en helt annan. Kunskapen om GMO är inte särskilt utbredd, och den amerikanska matindustrin har tagit tekniken till sitt hjärta. Manipulerade ingredienser finns överallt. Situationen är faktiskt skrämmande på ett sätt som jag inte riktigt hade klart för mig.

Den här frågan står högt på agendan i FearLess Cottage. Man samarbetar mycket med Robyn O’Brien. Hon är ytterligare ett exempel på en rutinerad person som bytt sida, efter flera år som finansanalytiker med livsmedelsindustrin som specialitet. Nu arbetar hon bara med att agitera och propagera kring frågor om industriell livsmedelsproduktion.

Och när hon håller sina föredrag, finns det en punkt där åhörarna ofta kippar efter andan: När hon berättar om hur livsmedelsjättar som Kraft, Coca-Cola och Wal-Mart använder andra ingredienser i sina produkter utanför USA (till exempel här i Europa) eftersom konsumenterna kräver det. Insikten om att det amerikanska folket serveras manipulerade produkter (och att landet samtidigt toppar den globala cancerstatistiken) chockar och väcker vrede.

Jag har verkligen inget facit den här frågan. Men när jag läser och lyssnar till Robyn O’Brien känns det nog som att det vi kanske kan klara oss utan GMO – och allt det andra:

Dela:
  • Print
  • del.icio.us
  • Facebook
  • Twitter
  • Google Bookmarks
  • Diigo
  • email
  • LinkedIn

3 thoughts on “Det där med GMO”

  1. Stort tack för detta! Stärker mig i min strävan att välja så vettig mat som möjligt. (Och dämpar dessutom suget efter att åka till USA där jag inte varit på evigheter — känns inte som om jag skulle våga äta nästan nånting i det landet längre. Fast det beror inte bara på den här filmen: jag har lärt mig massor medan jag översatte Äta djur och blivit rent chockad av det.)

    Det är som O’Brien säger: Man kan inte olära sig såna här fakta.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *