En liten lägesrapport från andra klass: 

Jag har retirerat från bistron till min baklängesplats. Här är det mesta rätt ok, förutom den extremt sega internetuppkopplingen. 

På platsen framför sitter en mamma och stickar. Hennes två barn leker koja under det nedfällda bordet, och om jag inte haft hörlurar på mig kanske jag hade blivit irriterad på grund av ljudnivån. Nu är det mest gulligt. 

Utanför blixtrar ett gnistrande vinterlandskap förbi. Livet känns rätt ok, faktiskt.