Som en tjuv om natten

Den smyger sig på, utan att man märker den. Och plötsligt har det svarta lilla monstret intagit hela hjärnan och klöser på insidan kraniet med vassa klor. 

Ner mot vänstra örat, medan det högra känns smått bedövat på ett högst märkligt vis. 

Jag tror det är dags att ta några tabletter.

Dela:
  • Print
  • del.icio.us
  • Facebook
  • Twitter
  • Google Bookmarks
  • Diigo
  • email
  • LinkedIn

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *