“Hallå”, brummar han medan dörren smäller igen bakom honom.
Sedan är han tyst några sekunder, sen brummar han igen:
“Vadå, har strömmen gått?”
“Näe”, brummar jag tillbaka.
“Men, varför är det så mörkt i hallen?”
“Du får väl trycka på ljusknappen.”
Klick.
Där satt den.
Vad säger det om dagens teknologiserade ungdom?