Kollade just lite besöksstatistik och upptäckte att mina överlägset bästa dragplåster här på bloggen, bananflugorna, har blivit omkörda. Dels av Marabou Amigo, men också av Fanta B’good – åtminstone om man räknar samman sökningarna på “fanta b’good”, “fanta b good” och “fanta b´good.”

Förutom sökbegreppet “salt” så är Fanta B’good” i olika versioner den mest använda söktermen för att googla sig hit just nu. Och efter detta inlägget blir det väl ännu värre. 

Samtidigt måste jag nämligen passa på att nämna att jag provsmakade den andra varianten av Fanta B’good i förrgår. Köpte en “Fruity Vitamin Kick” (suck) på Landvetters flygplats, och smuttade i mig den på vägen hem. 

Men den var långt ifrån lika god som kusinen Berry-det-nu-var. Den fruktiga vitaminsparken har en sur smak, den smakar som en fejkfanta, där man bytt ut hälften av sockret mot… eh… harsyra, eller nåt sånt. 

Och då blir jag nästan lite sur. För det är inte gott. Och nyttigt kan man ju licksåmm ändå inte få för sig att det är, för det är ju läsk. Eller? Jag vet inte. Däremot har jag en känsla av att den här drycken kan bli lite populär bland ungdomar som min son Magic. Han älskar att dricka läsk, men känner mycket väl till att det är lite dåligt för hans hälsa. 

Då får man dåligt samvete. 

Och det är där Fanta B’good kommer in. Den kan döva det dåliga samvetet en aning, och det kan räcka. 

Och Johnny B’good (jaja, jag vet att det inte ska stavas så egentligen) blev ju en legendarisk jättehit, så det kanske kusin Fanta också blir.