Rostat bröd är alltid gott. Men Skogaholms Lyxa gör mig trots detta en smula (stön) irriterad. Anledningen är densamma som fått mig att gnälla på Skogaholm tidigare. I min värld är det här en me too-produkt, som egentligen är en ren kopia av Pågens Roast’n Toast.

Den enda skillnaden är att brödet är mindre. Detta framhåller Skogaholm som en verkligt fenomenal innovation, och uttryck som “smart liten förpackning” driver upp en viss förväntan som kommer på skam när det visar sig att det smarta ska vara just att den är liten.

I mitt hushåll skulle den här limpan inte ens räcka till en frukost för hela familjen.  Men visst, jag tillhör inte målgruppen, som snarare består av en- och tvåpersonshushåll. Kanske gillar man den smarta lilla förpackningen här, vad vet jag? Men att använda argumentet “den tar slut fort” för att sälja sin vara – det känns bakvänt.

I övrigt är Lyxa ett gott rostbröd som gör sitt jobb. Stora frasiga skivor, vallmofrön och hela paketet. Det är kanske fel att klaga. Fast jag tycker nog att produktutvecklarna på Lantmännen Axa, som ligger bakom Skogaholm, borde våga gå sin egen väg lite mer. För som sagt: Pågens Roast’n Toast har funnits länge, och det är i stort sett samma produkt.

Skogaholm har dessutom riktiga trumfkort i den egna portföljen som man kan spinna vidare på, inte minst hos danska Schulstad. Varför inte göra en riktig jättekampanj för den lilla godingen Skovmand? Ett riktigt matigt rågbröd, som nästan ger gåshud om den avnjuts med en smarrig grovmalen dansk leverpastej och några skivor färsk gurka.

Säljs dessutom i en smart liten förpackning – med mycket smarta, tunna – och goda – skivor.