Tog med IT-mamman till byns stora hotell och konferensanläggning för frukost imorse. Hon fyller ju år, och hotellfrukost är ju aldrig fel.
Särskilt inte med utsikt över fjorden mellan byn och ön. En fjord som inte ens är en fjord, men det får vi reda ut en annan gång. Utsikten kan du kolla in här.
Hur var frukosten, då? Jodå – vi njöt i fulla drag. Ungefär 8000 procent bättre än att slänga i sig müsli medan man försöker klä, utfodra och förmana en dödstrött familj.
Meeen… Asså… Asså, i jämförelse med andra hotellfrukostar var stora lyxiga hotellet rätt långt efter, faktiskt. Det var enbart standardutbud, ingen liten guldkant någonstans. Visst: gott bröd, ett antal olika pålägg, flingor, müsli, äggröra, bacon och så vidare.
Hur har jag mage att klaga?
Det gör jag inte – jag JÄMFÖR. Med andra hotell, som inte skinnar dig bara du kommer in genom dörren. Det här till exempel. Där var det frukosten som hindrade oss från att sätta ett totalt bottenbetyg.
Det hade inte behövts mycket för att byns storhotell skulle få godkänt. Färska kanelbullar, eller kanske lite färsk frukt. Bara något som får en att känna sig lite bortskämd.
För det blir man ju aldrig annars…
Men i ditt sällskap så blev det guldkant ändå…
“På skylten står det Grand Hotel / Men störst av allt är tystnaden..”
–Eldkvarn, “Småstadskväll”