Godis till frukost

Det fanns en tid då jag alltid åt Start till frukost. Jag började i sena tonåren, då jag fortfarande tränade fotboll tre gånger i veckan och spelade match minst en gång i veckan (ofta två, ibland tre).

Kalorierna behövdes, och förbrukades i rask takt.

startpremium.jpegMen någonstans under resans gång blev det stopp för Start. Det söta, mumsiga och frasiga kändes inte riktigt lika självklart längre när viktkurvan började krypa uppåt.

Så när jag hällde Start på min tallrik imorse, så var det nog första gången på minst tio år. Kanske femton.

Nu har jag fått en anledning igen, eftersom Start kommit i en ny variant: Start Premium Sensation.

Oh jä.

Detta är frukostgodis. Nej förresten, som frukost-lösgodis. En härlig blandning av precis det där som är allra godast. Sött, nötigt, knaprigt.

Jag närmade mig med viss skepsis, främst för att det var en kokosnöt på paketet. Produktutvecklarna överdoserar gärna med kokos. Men inte här. Det är en perfekt accent med den exotiska lilla kokossmaken som tittar fram ibland.

Kommer jag att köpa den igen? Inte till vardags, jag har fortfarande inte viktkurvan under kontroll. Men nån gång kanske, när det ska vara extra lyxigt.

Dela:
  • Print
  • del.icio.us
  • Facebook
  • Twitter
  • Google Bookmarks
  • Diigo
  • email
  • LinkedIn

One thought on “Godis till frukost”

  1. Maken blir alltid jättesur när jag kallar hans flingor av Starttyp för “godisflingor” eller “kaksmulor”. De är en tå som är så öm att den knappt tål att tittas på — fråga mig inte varför — och absoluuut inte skämtas om (ens en smula).

    Nä, till frukost tål jag inte så söt kost, då ska det vara vadmal och hemstampad torv och grovkrossad cellulosa. Men de få kvällar då vi orkar sätta oss och glo på nånting som rör sig på nån av burkarna, då kan det sitta fint med slikt slisk. Äckligt har jag aldrig påstått att det är, ju!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *