Kidsen avlämnade hos Farmor. Ikväll är nämligen IT-mamman och jag bjudna på 40-årspartaj.  Det känns fortfarande lika skumt att lämna iväg dem, även om alla tre gillar skarpt att vara hos Farmor.

Saken är bara den att under många år hade vi aldrig tillgång till barnvakt. Vi bodde 25 mil härifrån, så logistiken funkade helt enkelt inte. Släktingarna var för långt bort. Och nästan alla våra vänner hade egna barn, så det blev aldrig av.

Sedan flyttade vi tillbaka till Västkusten, och ganska snart föddes Lilla Larsson. Fram till för bara något år sedan har hon varit för liten för att lämnas iväg av sina sjåpiga föräldrar, men nu funkar det…

Och jag vet att de har det bra. Farmor har mycket mer tid att ägna dem än vad vi har. Så nu ska jag släppa taget och börja ställa in mig på kvällens övningar.

Dags för uppvärmning.

Av strykjärnet, alltså.