De löddriga hästarna

…är inte här. De står kanske i stallet.

ozrozz.jpgNu är det nämligen vinskribenten Stellan som skriver. Jag har inte mycket till övers för vinsnobbar, men jag gillar vin. Och nu har jag fått ett varuprov på Åkessons nya rosévin OzRozz.

Jag gillar det här vinet. Det är lättdrucket, och skulle sitta som en yllekeps på balkongen en varm sommarkväll. Smaken är egentligen rätt mesig, men fruktig och frisk. Jag skönjer toner av hallon, röda vinbär och kanske en gnutta kiwi. Eftersmaken är ganska pepprig.

Det är schysst, helt enkelt. Ett vin som troligen faller svenskarna i smaken.

Ett stort minus finns dock, och det är förpackningen. Jag har varit med om detta förr, så jag vet att det är ett problem med just denna variant, som heter Tetra Prisma. Korkanordningen – alltså inte själva korken, utan den del som sitter fast i förpackningen och som korken skruvas fast i – släpper taget. En liten glipa öppnas och det droppar.

På mina byxor.

På mattan. I vardagsrummet.

Den är inte vit, men nästan. Typ off-white.

Nu är detta ett rosévin, så det är ingen katastrof. Men det är irriterande, och det blir en rejäl plump i protokollet. Särskilt som IT-mamman och jag inte gärna delar på en hel liter en måndagkväll. Det är alltså vin kvar i kartongen, och det måste drickas rätt snart. Annars blir det vinäger, även om det står i kylskåpet.

Dela:
  • Print
  • del.icio.us
  • Facebook
  • Twitter
  • Google Bookmarks
  • Diigo
  • email
  • LinkedIn

4 thoughts on “De löddriga hästarna”

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *