Déjà vu (Nostalgi igen, alltså)

Det är intressant med barn. Idag, i den sista skälvande stunden av ett ganska trist sommarlov, är bara jag och Magic hemma. Visserligen har jag fullt upp med arbete, men det ges ändå chans att göra vissa intressanta iakttagelser av denna elvaårige drasut, som snart vuxit ikapp sin far och springer med sjumilakliv mot vuxenvärlden.

Som när vi äter. Han bangar som vanligt inte när jag frågar om han vill ha lite getost i tomatsoppan, och smackar förnöjt över den goda kombinationen. Ostens krumeluriga smak som är både salt, syrlig och avslutningsvis lite sötpepprig på samma gång gör en fin piruett ovanpå den mustiga tomatsoppan.

Men det som får mig att le, är hur han kastar sig över en av försändelserna i dagens post: Biltema-katalogen. Han bläddrar så frenetiskt att han tappar brödet i soppan och skvätter på sin vita t-shirt. Han vadar runt i en värld av smarta prylar och grejer man måste ha och suger girigt i sig informationen om varornas förträfflighet.

Efter att jag plockat undan från matbordet, undrar jag vart han tagit vägen. Jag hittar honom inte.

Då ser jag den röda skylten på toalettdörrens lås. Och fattar precis.

Jag förflyttas raskt tillbaka till en plats någonstans där sjuttiotal möter åttiotal. Plötsligt är det jag själv som låst in mig på muggen, med en ny Hobbex-katalog i ett stadigt grepp.

Jag lusläser.

Om båtar i byggsats, oumbärliga skämtartiklar, luftgevär, trimdelar till mopeder och om cykelbilen Fantom. Jag är förlorad i en annan dimension. En lång stund, tills jag märker att mitt ben somnat.

För garanterat första gången i mitt liv, blir jag lite varm inombords när jag tänker på Biltema-katalogen.

Sen rycks jag ur mina tankar av en röst som ännu inte sargats av målbrottets bristande barmhärtighet:

“Pappa, jag går ut och åker skateboard.”

Sommarlovets sista skälvande stund – den måste man ta vara på.

Dela:
  • Print
  • del.icio.us
  • Facebook
  • Twitter
  • Google Bookmarks
  • Diigo
  • email
  • LinkedIn

7 thoughts on “Déjà vu (Nostalgi igen, alltså)”

  1. När jag var barn lusläste jag Svanströmskatalogen (är fortfarande såld på kontorsartiklar) och katalogen “Jakt- och fiskedepoten” (!) och så gjorde jag listor över vilka häftapparater, jaktknivar och gäddrag jag skulle köpa när jag blev stor.

  2. Ååååh! Hobbex, “elgitarr, s.k planka, assymetrisk form”,
    “banantelefon, för den hungrige”, “mopedstyre, Texas II”.

    En gammal polare till mig jobbade på Hobbex, en av hans arbetsuppgifter var att skriva de kluriga texterna i katalogen, dessutom berättade han att de flera gånger fått hot om rättsak av folk som försökt bygga just “cykelbilen Fantom”.
    Tydligen var den en mycket svårbyggd historia och ritningen var från 50-talet med allt vad det innebär av materialval och måttenheter, typ: ” skaffa en kvarts-tum tjock bakelitbricka till styrningen”!

  3. Jo, men honom har jag ju träffat, förresten! Det minns jag mycket väl nu när du säger det. han var från Floby eller nån sån där håla på slätten.

  4. Några av mina konstigaste köp har gjorts på Hobbex. Jag och barndomsvännen prästen köpte var sin “glaskrasch”. Enligt katalogen skulle den när den användes låta som om mammas hela finservis åkte i klinkergolvet. Dessutom slog vi på stort och köpte vi “spegelkraschpennan” (tror jag den hette). Här skulle spexas!!!

    Nåväl, efter mkt väntan kom äntligen paketet och med stor förväntan plockades glaskraschen upp – fem plåtbitar. Besvikelsen var enorm, när den användes (man skulle kasta dem i golvet) så lät det ungefär som …. fem plåtbitar.

    Besvikelsen ökade ännu mer när spegelkraschpennan visade sig vara en helt vanlig tuschpenna. När man målade på spegeln skulle det se ut som om spegel gått i tusen bitar. Eftersom jag hade tvåa i teckning såg mitt spegelkraschförsök ut endast som lite vanligt svart kludd. En kul egenskap som pennan hade var dock att kluddet inte gick att ta bort! Mamma blev måttligt glad på mitt kluddande på den stora hallspegeln.

    Jag kan fortfarande undra hur det gick för de som köpte och byggde racerbåten “myggan”. Verkade hur cool som helst!

  5. Elgitarren minns jag speciellt – “som nu gjorts tillgänglig för alla”, som om den inte gick att köpa annars. I åratal hade den “två mikroroner”, jag vet inte om Stellans och Pelles kompis nånsin kom på att rätta skrivfelet.

    Annars är Biltema en av sakerna jag saknar med Sverige.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *