Och nu blir det reclaim

Jag har nämligen reclaimat idag. Tagit tillbaka saker som är mina, men som jag ändå inte kunnat utnyttja av oförklarliga anledningar.

Bland annat har jag reclaimat (riklejmat?) mitt garage. Det finns massor kvar att göra, men nu kan jag i alla fall komma in där och utan alltför stor ansträngning hitta en hel del saker som man emellanåt har användning för.

Jag har också riklejmat sex stycken cyklar. Eller egentligen var det nog fyra som verkligen blev riklejmade, men de andra två har fått sina sadlar och styren inställda på lämplig höjd samt stöd och annat återupprättade. De fyra andra har fått punkteringar lagade, kedjor spända och smorda, växlar justerade, styren hopmonterade och skärmar tillrättavisade.

Ett annat riklejmobjekt är det så kallade Hästekällabordet. Ett bord som kånkats med i ett par flyttar och som jag mer än gärna eldat upp för länge sedan, men som min kära IT-mamma hyser en djup och outgrundlig kärlek till. Nu hade bordsskivan spruckit i tre delar och underredet i två, men inte ens då var IT-mamman beredd att låta detta bord få gå till de saliga jaktmarkerna. Hon är en inbiten trädgårdsfantast, och för många år sedan utsåg hon detta lilla bord till sitt planteringsbord. Så jag har limmat, tvingat och spänt och nu står bordet på tork i garaget.

(Här kommer för övrigt ett tips för den händige som vill limma något stort och saknar femtielva limknektar i jätteformat: kläm ihop hela klabbet med ett spännband! Funkar kalasbra.)

För att kröna denna dag till verklig fulländning behövdes en kulinarisk upplevelse som avslut, och även detta har jag fått, i dubbel bemärkelse. Först räkfrossa med familjen och sedan *trumvirvel* surströmmingsklämma hos farbror O i huset intill. Jag är så mätt att magen värker. Och törstig, vilket man blir av surströmming.

Även Magic provsmakade surströmmingen. Jag blir mer och mer impad av honom, han bangar inte för något!

Jag har egentligen bilder till detta inlägg, men jag orkar inte mecka med det nu. Måste nog gå och svepa en kall öl eller två. Och läsa lite i kvällssolen på balkongen.

Dela:
  • Print
  • del.icio.us
  • Facebook
  • Twitter
  • Google Bookmarks
  • Diigo
  • email
  • LinkedIn

2 thoughts on “Och nu blir det reclaim”

  1. Tänker någon ta efter Stellan och äta surströmming, så …. gör inte det. Era makar vill inte pussa er den kvällen. Om jag säger så. Klädnypa, någon?

  2. Ooooo! Du steg ett par pinnhål i aktning nu! Klart man ska ta en klämma då och då. En ren delikatess! Vad det gäller IT-mammans skeptisism är det bara att beklaga. Men hon kanske kommer till sans! Första gången yngste sonen utsattes för doften började han storgråta och var tröstlös i en timme. Våra två äldsta äter med god aptit medan han som storgrät fortfarande lämnar huset vid surströmmingsmiddagar. (Oftast försöker vi inta måltiden utomhus.) Dottern äter knappt något så jag förväntar mig ingen surströmmingsfantast i henne.
    En klämma med hårt tunnbröd, smör, färskpotatis i skivor, gul lök, gräslök och en eller två surströmmingar utspridda, det slår det mesta! Åtminstone en eller två ggr per år! Och godast är alltid fjolårets!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *