Cappuccino is da shit

Nu tror ni jag ska börja mumla något osammanhängande om sånt där italiensk pyskaffe med en massa skum och grejer, men sorry. När det gäller kaffe är jag en ultrakonservativ, reaktionär bakåtsträvare som med stor tvekan närmar sig allt utom en stor kopp nybryggt Mollbergs Blandning.

atkins_morningshine_cappuc.jpgIstället tänkte jag berätta om två olika produkter som jag nyss provsmakat, och som mot min förmodan föll mig på läppen rejält.

Daim Cappuccino är en så kallad limited edition, en tillfällig lansering av en Daim med smak av cappuccino. Jag gillar Daim och den här varianten är nästan bättre än originalet. Balansen mellan kaffe- och chokladsmak och den krasande knäckplattan är perfekt. Det finns egentligen bara ett minus. Det gamla vanliga med Daim. När man ätit klart sitter det kakor av genomhärdad plastic padding överallt i mina tänder. Karius och Baktus gillar således den här godbiten minst lika mycket som jag gör.

Den andra cappuccinoprodukten jag testat överraskade mig ännu mer. Minns ni Atkins, doktorn som tyckte att vi skulle banta med smör, grädde och kött? Han är visserligen död, men hans ande lever kvar i form av en diger flora med böcker samt ett varumärke som sitter på diverse olika livsmedelsprodukter. Som till exempel Morning Shine Cappuccino Flavour.

Fick ett prov i posten häromdagen, och när jag skulle åka och hälsa på min nyopererade mor på sjukhuset i tisdags, stoppade jag den i fickan. Som lite nödproviant om jag skulle bli hungrig på hemvägen.

Jag har smakat många Atkinsprodukter förut och många smakar artificiell skit, rent ut sagt. Så när jag stod i hissen på väg ned genom våningarna på Norra Älvsborgs Lasarett, var det utan större förväntan jag öppnade förpackningen och tog en tugga.

Tuggade förstrött. Tittade förvånat på biten jag höll i min hand.

Men… oj… vad… Det var ju… Det var ju gott!

En perfekt mjuk, men ändå lite knaprig, konsistens med nötig, smörig smak som blandas med vit choklad. Och så någonstans långt därinne gömmer sig den lilla, lilla cappuccinosmaken. Mums. Faktiskt.

Mamsen mådde bra, förresten. Förvånansvärt bra med tanke på den stora operationen hon genomgått, men hon har mycket krut kvar och är redan hemma igen.

Dela:
  • Print
  • del.icio.us
  • Facebook
  • Twitter
  • Google Bookmarks
  • Diigo
  • email
  • LinkedIn

3 thoughts on “Cappuccino is da shit”

  1. Hmm trodde båda grejerna var kaffeprodukter och började fundera över hur du lyckades ta en tugga av en kopp kaffe. Starka tänder?

    Jag är ett riktigt kaffesajko. Tycker pulverkaffe är det godaste av alla. Kan det ha med uppfostran att göra?

  2. Tack för tipset!
    Låter som en god energikaka!
    och det jag tänkte på angående energidryckerna är att de oftast innehåller (tex) en hel del protein, men normalt sett får man i sig ett överskott av protein med dagens kost, även när man tränar, och ökat intag kräver mer av njurarna/levern som då tar hand om det som inte kan omvandlas till energi.. Fast det vet du säkert 🙂

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *