Yep – då var den här igen: Våffeldagen. En av få helgdagar som jag har järnkoll på. Den sammanfaller nämligen med Magics födelsedag.
Själv gillar jag våfflor skarpt, men tänker inte besvära dig med något recept. Vill du ha det kan du gå till exempelvis Tasteline, som har tolv stycken här.
Istället tänkte jag skarva vidare en passning från journalistkollegan Marcus Frennemark på tidningen Land Lantbruk. Marcus är såvitt jag minns så kallad månskensbonde och driver alltså lantbruk vid sidan om jobbet som reporter på Land Lantbruk. (Där är det visst lite stökigt just nu, men det är en annan historia.)
Det jag vill ha sagt är att för Marcus ligger det svenska jordbruket varmt om hjärtat, och därför uppmanar han oss i senaste numret av tidningen att ta en våffla till. Han har nämligen räknat ut att om alla svenskar (minus en miljon som inte har tänder eller av religiösa skäl inte vill fira våffeldagen) gjorde det, skulle det ge Sveriges bönder en merförsäljning på 53 ton ägg, 80 ton smör, 80 ton socker, 320 ton vetemjöl och 480 ton mjölk.
Imponerande siffror, onekligen. Och som sagt, jag gillar våfflor. Jag har inget emot svenska bönder heller. Men trots detta är jag inte säker på att jag kan hörsamma uppmaningen. Jag ska nämligen strax ge mig av tillsammans med Magic, som firar sin födelsedag med en basketturnering i Borås. Och i Borås kan man väl inte äta våfflor? Enligt vad jag hört serveras det mest “söppullamä lingoklaara fassegod”* i den staden, alltmedan regnet faller i strida strömmar.
* Kan du gissa vad det betyder? Klicka på kommentarlänken, så får vi höra.
Kan rapportera att här i Borås skiner solen för fullt och himlen är klarblå. Och jag är säker på att du någonstans i stan kan få tag i våfflor. Men trots att jag är boråsare, eller sjuhäring i alla fall, går jag bet på dialekten, som jag antar att det är. Frukosten har inte satt igång tankeverksamheten än.
hmm… köttbullar med lingon kanske?
Köttbullar med lingon (är) klara. Varsågod!
🙂
Resonemanget är detsamma för till exempel ost och tepåseproducenter. Att få leverera ost till en stor hotellkedja att användas till frukostbuffén är en jätteaffär liksom att få ställa fram sitt märkesetui med tepåsar efter modell många bäckar små…
Man kan ju tycka att en skiva ost eller en tepåse är så märkvärdig, men det är den.
Ha! Den frasen vet jag allt var den kommer ifrån… vår numera tyvärr före detta kollega M, som är gift med en svenskfinne och själv från ‘Poooorås’ (staden som gav atomvintern ett ansikte, btw), det borde väl räcka som ledtrådar för er andra läsare?
Jo, så var det. Saknar min tid med er, grabbar. Det var känslan av Roger, Titti & Gert eller Magnus, Brasse & Eva.
Ville bara tillägga att storyn om “söppulla me lingon klaara”utspelade sig i gaffeterian på Ållens, där det var en särring som ropa: Pling, plong, två söppulla me lingon klaara”.
Bara jag slipper vara Fylking, så. (Du vet ju att jag är P3-junkie) Vi saknar dig också, Eva-Titti 🙂
Bara jag slipper vara Eva, så.