Det är fullt möjligt att jag intagit den, på McDonald’s vid Torps köpcentrum utanför Uddevalla. Jag är rätt kluven till McDonald’s, men när jag ska äta ensam väljer jag oftast något annat om jag inte har väldigt bråttom.
För McDonald’s går ju snabbt. NOT.
Jag blir lika förvånad varje gång över väntan, såvida man inte beställer McFeast & Co. För att citera en man framför mig i kön på McDonald’s vid E6 i Varberg för några år sedan: “De kallar det fast food för att man ska fasta medan man väntar.”
Min beställning av en Big McBacon med Crinkle Fries och apelsinjuce innebar sjutton minuters väntan i bilen. Lite mycket när man har en tid att passa, och när maten kom var jag hyggligt irriterad. Med en rivstart gav jag mig iväg för att tanka bilen. Under tankningen tryckte jag i mig burgaren och märkte snabbt att köttet var knappt genomstekt. Brödet var däremot svartbränt. Stressad och hungrig har man inte mycket val, det var bara att tugga och svälja. Och sedan skölja ned med… juicen?
Nähäpp. Ingen juice.
Road rage, vägvrede, internetilska och revbensraseri får nu sällskap av en ny arg alliteration: fast food fury.
En bedrövlig upplevelse, som dock räddades från IG av Crinkle-friesen. De var goda, i ärlighetens namn helt underbara.
Jag vet inte varför — men sådana här upplevelser är mycket roande att läsa om. Kanske är det för att vi alla har varit där:
– Neej, ost på, jag sa ju minus ost!
– Nä, sallad! Jag sa ju ingen sallad!
– Jag fick ingen läsk!
– Mina pommes är sladdriga!
Nu måste jag testa crinkle.
Hej Lotten!
Sladdriga pommes är ju något av en specialitet hos McD. Och kanske just därför blir man så överväldigad av Crinkle Fries. De är lyxigt knapriga med en aningen smörig känsla, fast ändå chunky (sorry, no good Swedish word for that). Och så lite lite salt (det vlir ju godare så) och basilika. Mmm.
Skulle nästan kunna återvända bara för Crinklarna. Och då kunde jag ju passa på att sverka lite om det halvfärdiga köttet och den bortslarvade juicen.
Förresten så blir det ingen Billys Basket Cup för mig. Magic får klara sig själv, och jag har redan börjat slipa saxen – nu ska navelsträngen klippas! Konstigt förresten, jag har precis för mig att jag gjort det förut. Vi får ta vår basketbloggträff om några år när lillebrorsan Legolas blivit stor nog att åka till Eskilstuna…
All right! Mejla mig namnet på Legolas lag så ska jag fästa en liten annorlunda navelsträng på honom. (Spänna basketblicken i honom.) Och kanske skicka en recension till den gode fadren?
Jag tror inte jag träffat en människa som inte har en åsikt om McDonalds. Jag har liksom många andra torgfört min.
Stella, vår Stellan.
Det är ju med sorg i hjärtat man läser om din upplevelse. Men i ärlighetens namn, det förvånar inte. Lika bra som Doddes kan vara på att leverera bäst service, lika bra kan de vara på att placera sig längst ner på den listan…
En frilans-Redaktionsmedlem har en teori om högkonjunktur=sämre personal=sämre service och lågkonjunktur=mer tillgänglig bra arbetskraft=bättre service. Jag kan väl tycka att det är en lite väl yxig teori, men du kanske råkade ut för det igår..?
Crinkle fries, well…vi har ju upptäckt att när man äter det den typ 3-4 gången så känns det mer som deras potatisklyftor som gått genom en vals av nåt slag…Men det är otroligt god salt-o-pepparkryddning