Nu tänkte jag bjussa på en artikel som vi publicerade i senaste numret av vår tidning, som också heter salt. Den är rätt lång så för att läsa hela får du klicka på länken här nedanför.
Artikeln handlar om det amerikanska storföretaget Smuckers försök att ta patent på en helt vanlig smörgås, och den kommer här:
Patentsmörgås – The American Way
Att patentskydda goda idéer brukar som bekant vara en god idé. Men det går inte att ta patent på vad som helst. Det framgår tydligen av historien om amerikanska storföretaget JM Smucker och den kantlösa, förseglade smörgåsen.
Mina kunskaper i immaterialrätt är ärlighetens namn rätt begränsade, men som tur är har jag kunnigt folk i bekantskapskretsen.
Som till exempel juristen M, en ungdomskamrat som en gång i tiden hjälpte mig att spräcka Salts första riktiga scoop om Cloetta som förlorat rättigheterna till varumärket Kexchoklad.
Men nu skulle vi ju prata smörgås. En smörgås som den gode juristen M tipsat mig om. En patentsmörgås, eller ett smörgåspatent om man ska vara korrekt.
Ansökan om patentet lämnades in 1997 och beviljades 1999 och avser en produktionsmetod för en kantlös, förseglad smörgås. Handingarna som ligger till grund för patentet finns i sin helhet tillgängliga på sökmotorn Googles fantastiska tjänst www.google.com/patents (du kan söka på patentnumret 6004596) och är mycket komisk i sin noggranna beskrivning av tillverkningsprocessen för smårgåsen i fråga.
Första reaktionen är att det handlar om någon – för att citera Helge Skoog från TV4:s Parlamentet- ”fattig jävel” som trott sig hitta ett enkelt sätt att bli rik på.
Men vid närmare granskning finner man att patentet sökts av det amerikanska jätteföretaget JM Smucker, en av marknadsledarna när det gäller pålägg som sylt och jordnötssmör.
Två viktiga komponenter för att tillverka ”Peanutbutter & Jelly Sandwiches”, vilket i sin tur är en viktig komponent i den amerikanska matkulturen.
Personligen har jag aldrig lyckats anamma amerikanernas förkärlek för denna kombination, och jag glömmer aldrig första gången jag blev bjuden på en, av en välmenande amerikansk collegestudent.
Smaklökarna skar ihop
Kombinationen av det sträva, salta jordnötssmöret och den söta sylten fick mina smaklökar att skära ihop. Var för sig fungerar både sylt och jordnötssmör hyfast i min gom. Kombinationen klarar jag dock inte.
Men jänkarna älskar de här mackorna, och för den som kan ta patent på industriell tillverkning av en sådan smörgås finns förstås stora pengar att hämta.
Värt ett försök, helt klart.
Och patentet blev alltså godkänt. I första vändan.
Men säg den glädje som varar beständigt. Den amerikanska domstolen U.S. Court of Appeals for the Federal Circuit upphävde senare patentet, på grund av att det var alltför ”uppenbart.” Domaren i målet skrädde inte orden när han punkterade Smuckers dröm om ensamrätt på mackan. Så här skriver en tidning som rapporterade om målet:
”Rättens domare Gajarsa uppges ha poängterat att hans fru hade tryckt samman sidorna på deras barns jordnötssmör- och syltsmörgåsar för att förhindra att fyllningen vällde ut, och att denna akt skulle kunna inkräkta på patentet om ett sådant beviljades.”
Med tanke på de skadestånd som amerikanska domstolar dömer ut kunde bolaget levt högt på skadestånd från amerikanska husmödrar som inkräktat på patentet. men som tur är finns det gränser för dårskapen – även i USA.
Stellan Löfving