Åtrå i köket

Berättade häromdagen att jag bjudits in till en exklusiv visning av Agas nya köksbutik i Göteborg med bland annat Leif Mannerström som dragplåster. Nu tänkte jag göra en liten djupdykning, så häng med in i Aga-spisens märkliga värld!
Det där med Mannerström kan vi förresten diska av lite snabbt. Det var nämligen vad mästerkocken själv gjorde. Han dök upp på slaget 12, och stannade kanske en kvart. Under den tiden hann han smaka på några småsaker och uttala sin djupa affektion för de underbara Aga-spisarna, (“en hemma, en på jobbet och en på landet”) varefter han begav sig tillbaka till sin krog Sjömagasinet, där det var fullt av lunchgäster.


I början såldes alla Aga-spisar i färgen “cream”. Idag finns flera färger, men den krämfärgade är fortfarande mest populär.

Aga-spisen är en märklig företeelse. Den uppfanns av Gustaf Dahlén nån gång på 20-talet och blev mycket populär i England. Den var visserligen dyr redan då, men med argumentet att man kunde hålla värme, varmvatten och laga mat för endast fyra pund om året sålde den så bra att svenska Aga inte kunde hålla produktionstakten. Istället såldes verksamheten till ett brittiskt bolag.

Idag är det enorm status bland förmögna engelsmän att ha en Aga i sitt country house. Konstruktionen är i princip densamma som Dahlén (som ju för övrigt var blind) snickrade ihop, och även designen är i stort sett oförändrad. Visserligen finns andra modernare varianter, men det är ur-Agan som är mest populär trots att den har vissa nackdelar, som till exempel att den alstrar konstant värme, är stor och tung och kostar mellan 50.000 och 200.000 kronor.

Fördelarna är mest uppenbara för den som lagar massor av mat: Flera jättetsora ugnar med olika temperaturer och stora glödheta spisplattor som står i ständig givakt, redo att med racerfart värma, koka, fräsa, steka och allt annat du vill göra. Och stryka tvätt, förstås. Åtminstone enligt brittiske stjärnkocken Richard Maggs, utsänd av Aga i Storbritannien, som höll i demonstrationen i Göteborg: “Vik bara dina kökshanddukar snyggt och lägg dem på locket över spisplattan. Efter ett par timmar är de klara att lägga in i skåpet.”
Även i Sverige har Agan en målgrupp, och sedan agenten IGF återlanserade Agan i Sverige för ett par år sedan har man sålt cirka 100 spisar om året.

Varför? Fråga mig inte, men den är förstås otäckt snygg. Jag skulle gärna ha en. En sådan där som man eldar med ved…

Problemet är väl bara det gamla vanliga. Om man nu hade hundra papp över, så finns det rätt många andra grejer man hade satsat degen på först.
För att tillfredställa eventuellt fluktarbehov, kommer här en liten exposé. Klicka på bilderna för en större version. Samtliga bilder är hämtade från Agas webbplats.

gal_lg_28_large.jpg Dark Blue.

gal_lg_10_large.jpg British Racing Green (åååh – namnet räcker, liksom).

gal_lg_21_large.jpg Två-ugnars (observera handdukstorken).

gal_lg_kennedy.jpg Claret.

Dela:
  • Print
  • del.icio.us
  • Facebook
  • Twitter
  • Google Bookmarks
  • Diigo
  • email
  • LinkedIn

3 thoughts on “Åtrå i köket”

  1. Aouwh aouwh aouwh aouuuuuuwhhh!! BRITISH RACING GREEN!! Och tänk vad ÄNNU snyggare det hade varit med polerade teakpaneler och mässingsinläggningar!!
    Jag vill ha ett eget hus där jag kan bygga in sånt här!!
    Frestare där!!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *