Vid ett besök på bokmässan tidigare i år snappade jag upp ett litet recepttips helt i min smak som jag väntat på att få testa sedan dess. Det var allas vår Tina som kläckte ur sig följande, som ett svar på en fråga om vad hon tycker om halvfabrikat:

“Oh, jag tycker det är jättebra. Hummersoppa på burk, till exempel, har jag ofta hemma i kylen. Den kan man späda med lite mjölk, och så drar man det över en torsk och så in i ugnen. Jättesmidigt.”

Hummersoppeburken har stått och väntat ett tag nu, men igår yppade sig tillfället. Det blev hummertorsk enligt Tinas recept till kvällsmat. Men det blev faktiskt inte gott. Kanske tog jag för lite mjölk, och förmodligen lite för lite salt också, men det var helt enkelt inget vidare. Kanske provar jag igen en annan gång, men det är osäkert. Jag har nämligen ett eget torskrecept som är nästan lika enkelt och mycket godare.

Man kan använda frysta filéer av vilken vitfisk som helst, skulle jag tro. Har själv provat med både hoki, torsk, sej och pollock. Och sån där stillahavstorsk. Vanlig torsk blir förstås bäst, de andra behöver längre tid i ugnen.

Man kan lägga i de frysta blocken som de är, men det går snabbare om de är tinade och isärplockade. Salt och lite citronpeppar direkt på fisken, och sedan blandar man en sås av créme fraiche och senap som man breder över hela klabbet. Såsen kan förstås varieras efter tycke och smak, exempelvis med lite citron eller genom att drygas ut med lite mjölk.

När du lagt denna härlighet i en smörad ugnsfast form och satt in det hela i ugnen (200 grader, typ) kan du sätta igång med tillbehören. Fisken blir nämligen bättre ju längre den står inne, nästan. En halvtimme är nog absolut minimum.

Jag brukar ha ris till och kanske nån sallad. Och absolut ingen hummersoppa.