För blinda kroppsbyggare med nästäppa

Kalabalik i köket. Tack för det, Finax.Hej! Medan min chef Stellan sitter med näsan nergrävd i bokföringen, passar jag (Jonathan på Foodwire) på att gästblogga lite.

Och jag är arg.

På Ikea här utanför Bryssel hittade jag häromdagen Finax Shake’n’Bake Swedish Rye Bread. Det fick det att vattnas i munnen, för vi som gillar kolsvart, kompakt grovt bröd, lever i ständig och ofrivillig kulinarisk kyskhet här på kontinenten, där de envisas med bomullslimpor som pyser av luft när man skär upp dem.

Så idag, när min fru ligger med snuva, tänkte jag passa på att skaka ihop den där limpan som ser så saftig ut på förpackningen. Härligt! Doften av nybakat bröd reverbererade redan i näsborrarna!

Det vill säga – det var innan jag gett mig på den eländes förpackningen.

Idén med att hälla i vatten och skaka ihop med pulvret i lådan till en smet funkar säkert bra för muffins. Men för ett ärkegrovt rågbröd blir smeten helt enkelt alldeles på tok för tung.

Om man alls orkar, ska man skaka den i 45 sekunder, men redan efter 4,5 sekunder var den så trögflytande att den helt slutade att röra på sig.

Eller rättare sagt – det hade varit bättre om den hade slutat röra på sig. Ty flikarna längst upp på lådan, som man ska knipa åt om medan man skakar, är av vaxat papper och exakt åtta millimeter långa korta (jag mätte). Med andra ord: Det är lögn att få ett bra grepp om öppningen. Smeten där inne är tung. Det enda fysikaliskt möjliga resultatet: när man skakar börjar smeten följaktligen pressas ut.

Det är i sin tur nästan det enda sättet att få ut smeten på. För när man är klar och ska ha i den i formen, visar den sig ha antagit en konsistens som gör att den säkert skulle gå att täta sprickor i fasaden med. Eller gjuta stolpfundament. För att få ur den, tvangs jag angripa lådan med våld, och handgripligen hugga av lådan på mitten med en brödkniv samt gröpa ur innanmätet med slickepott.

Det blev inte bättre av att smeten såg ut som det där som kommer ur barnen i båda ändar, när de är magsjuka. För att inte tala om hur det luktade.

Kära Finax: Om målgruppen är barnfamiljer, måste ni då göra smet som ser ut och stinker som små barns racerbajs? Och i en låda som inte går att hantera, om man inte är Hulken rustad med skruvtving, spade och såg?

Som det är nu, verkar produkten mest vara riktad till blinda kroppsbyggare med nästäppa.

Hur det smakar? Det vet jag efter lunch, ty den ska jäsa i 45 minuer och stå i ugnen i ytterligare 60.

Där rök den romantiska frukosten.

Dela:
  • Print
  • del.icio.us
  • Facebook
  • Twitter
  • Google Bookmarks
  • Diigo
  • email
  • LinkedIn

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *