Lustigt namn, till att börja med. Dryck, heter det väl, även om det är en drickyoghurt inuti? Kidius Drick låter lite Mumindalen, liksom finlandssvenskt.

Muminfigurer pryder också förpackningen. Potentiell tjatprodukt, således, som kan leda till familjefejd i mejerikylen.

Jag har för säkerhets skull låtit Magic och Legolas testa Kidius Drick, och omdömet var positivt.

Själv tycker jag att drycken (dricken?) är sötsliskig, trots att den faktiskt är lättsockrad. Sötman kommer istället från fruktsocker. Jordgubbsvarianten smakar mer smultron än jordgubb, och innehåller enligt ingrediensförteckningen fyra procent jordgubbar. Blåbärsvarianten är godare, men smakar inte direkt blåbär. Innehåller två procent blåbär/äpple…

Produkten är ultrapastöriserad, eller UHT-behandlad som det heter på fackspråk. Hårdkokt, brukar jag kalla det, eftersom det innebär en kraftig värmebehandling.

Jag är kluven. Som förälder tycker jag produkten känns onödig. Men samtidigt känns den ändå som ett bättre alternativ än saft, läsk eller festis i matlådan på utflykten. Plus också till Valios utmärkta produktinformation.